Nu har årets sista skidorienteringstävlingar avgjorts och det var i stortävlingen Lapin Lumirastit som i år hölls i Keminmaa endast några få mil från Svenska gränsen.
Vi var några tappra svenskar som ställde oss på startlinjen mot en hel arme finnar så vi var kanske inte så kaxiga på förhand, eller jo det var vi men vi kanske inte borde varit det.

Första dagen (fredag 21/3) åkte vi ett kval på förmiddagen och sedan final på eftermiddagen, i sprint. Vi märkte ganska snabbt, efter ungefär 1 sekund, att det var extremt svårt och således bommades det frisk när koncentrationen inte var på topp. Joel skötte sig i allafall bäst och var ca 1 minut bakom dom bästa finnarna, för dagen Matti K.

Nästa dag var det långdistans! Fortfarande lika tätt spårsystem något som personligen inte roar mig så mycket men imponerande att se hur fort dom finländska speciallisterna åker. snabbast idag var en överlägsen Jari Sippälää. Joel var återigen bästa svensk, dock 7 minuter efter segraren.

Sista dagen! Och jakstart stod på schemat. Joel S gick ut i ett getingbo med starka världsåkare och han var enligt egen utsago stark som en björn! tyvär stämplade han fel! Själv gick jag ut ungefär samtidigt som arrangörerna började plocka ihop stadion och detta lopp blev ungefär i klass med dom andra.

Nu var det slut och alla åkte hem, dock var jag sugen på revanch och att slippa läsa karta så dagen efter (måndag 24/3) begav vi oss mot Ylitornio och sista deltävlingen i längdåkningens motsvarighet till Lapin Lumirastit, torniolaaksan hiihto cup!
10 KM F stod på programmet och motståndet var "hyfsat" med några OS medaljörer och WC stjärnor på plats. Banan var underbart vacker och förhållande var på topp och även min kropp så det blev ett av årets bästa lopp och en 16 plats 1,38 efter Jakk Meä.

MVH Daniel Nordebo