I Italiens etapper av touren bjöd banläggaren på riktigt kluriga vägval. En å rann igenom tävlingsområdet och banan gick kors och tvärs över densamma. Åkarna tvingades därför att vada över ån för att ta det snabbaste vägvalet och ha någon chans i resultatlistan. Dumdristigt enligt många och bra banläggning enligt få. Hursomhelst klarade vissa av oss svenskar oss bra dessa två dagar.

Josefine tog en seger med fem sekunder före Helene på sprinten. Rollen tog en andraplats, och Hammer klev in på topp 10 med en åttonde plats, även det i sprint.

På lången började det snöa och det blev tufft. Helene åkte bra men bröt en skida och tappade mycket. Trots detta blev hon bästa svenska på en femteplats. På herrsidan visade Rollen och Arnesson klassen och blev tre och fyra. Även JG svarade för en fin insats och blev nia. Eftersom lången var tuff skördade den många offer, flera av svenskarna gick in i den berömda väggen.

I sammandraget ligger Rollen, Helene och Josefine bra till för att komma topp tre. Arnesson förstörde sina chanser i totalen på¨sprinten där han tappade mycket tid. Sprinten, som var mycket speciell, skördade många offer och var den tävling hittils som ställt till det mest i totalresultatet. Detta pga totalresultatformeln som gör att misstag på sprint är dåliga att göra och misstag på lång mindre missgynnande.

PS. Vid de två första etapperna var Martin Hedenhös sjuk. DS.